Förlossning !
Nu har det hänt grejer ! äntligen får jag berätta om hur min förlossning var. Det blev inte alls riktigt som jag hade tänkt att det skulle bli faktiskt, men det blev riktigt underbart ändå !
Som jag har nämt här i bloggen hade han ju inte växt nånting när jag var hos barnmorskan förra måndagen. Så jag fick en extra tid hos henne i måndags då hon skulle mäta magen igen och se om den hade växt nånting då. Nervöst åkte vi till barnmorskan, trodde den hade växt faktiskt..men det visade sig att den hade inte växt nånting. Det stod fortfarande på 33 cm och hade nu gjort det i 3 veckor. Skoja inte att man blir orolig nu liksom, man tänker på lilla barnet, tänk om nåt är fel liksom!? varför växer han inte!?
Barnmorskan ringde direkt till specialmödravården så jag fick en tid där samma dag, alltså i omåndags. Klocka tre. Så sjukt nervös hela dagen, man funderar så mkt.. mamma sa att det är inte omöjligt att dom sätter igång dig nu eftersom man bara har ultraljudet och gå efter. Ingen sista mens liksom. Så mamma och jag tänkte som så att jag kanske lika gärna skulle kunnat gått över tiden liksom.
Har liksom då världens skräck för att bli igångsatt. Man har hört så många historier om såna som blivit det och inte hunnit få någon smärtlindring för det har gått så fort.
Men vi åkte dit iaf. Hon gjorde ultraljud och så, allt såg jättebra ut. Jag var öppen 1-2cm. MEN, det fanns inte alls så mkt fostervatten kvar som det behöver finnas i den vecka jag var i. Hon kunde även se att inom tre dagar skulle näringen från moderkakan bli sämre, hur hon nu kunde se det.. Och den hade även blivit lite förkalkad, moderkakan. Shit tänkt jag, vad gör man nu då!?
Du får komma tillbaka imorron klockan halv nio så ska vi kolla om det fortfarande är lika lite fostervatten. Ta med bb väskan ifall det är så, för om det är lika lite fostervatten som idag kommer vi sätta igång dig. Oj, va rädd och chockad jag blev !
Men blev något lungnare när hon förklarade att man isf skulle föra upp ett läkemedel i slidan som gör att livmodertappen mognar. Och på så sätt blir det ingen snabb förlossning, kan tvärtom ofta bli väldigt segt och långdraget.
Åker dit dagen efter, alltså i tisdags. Hade inte sovit nånting den natten. Hon undersökte ännu en gång och det såg likadant ut som dagen innan. Så hon satte igång mig direkt. Så vi fick ett familjerum på bb där vi skulle gå och vänta på att det skulle bli tisdag och att dom skulle ta hål på hinnorna så att vattnet skulle gå. Hade under tiden väldiga värkar, kunde inte sova nånting på natten. men visste då att det skulle bli värre. Så försökte bita ihop men det var svårt. Men fick iaf en morfinspruta tolv på natten så jag kunde sova lite iaf. Den va riktigt bra !
Klockan sju blev jag väckt av en barnmorska. och då direkt tog dom ett ctg. Och efter det tog dom hål på hinnorna, vattnet gick. Klockan halv nio ungefär. Hade som sagt redan innan det här haft onda pinvärkar, men nu helt plötsligt kom det värkar så jag trodde att jag inte skulle fixa det..och då va ja bara öppen 3 cm. ångest fick jag, hur fan skulle jag fixa det här!? redan riktigt ont och kunde inte riktigt än få nån eda i ryggen.
Men då fick jag som tur va ta lite lustgas, tills jag skulle få edan. Och lustgas kan jag verkligen rekomendera. Jag låg i sängen och skratta. Kände mig så sjukt full. Man kände värkarna liksom men toppen kändes inte lika mkt som utan lustgas. Då tänkte jag att det här är ju ingenting liksom ! Men värkarna kom mer och mer, ondare och ondare. Till slut låg jag och skrek i masken. Men då som tur va kom narkosläkaren och satte edan. Och den som jag varit så rädd för, att det ska göra så ont i ryggen. Kände verkligen ingenting :) och riktigt bra va den med ! Kände inga värkar alls. Fick edan klockan 12.00 och va öppen 5 cm. Kunde ligga och sova, riktigt skönt va det. Men ett jävla tryck neråt kan jag lova, kändes som man ville springa på toa hela tiden. Men det gick inte att bajsa, hehe ! klockan två undersökte dom mig för jag hade så ont av trycket neråt. Ville bara trycka på ungefär. Jag hade då från klockan 12.00 till 14.00 öppnat mig helt. Det va endast en liten hinna eller nåt som prata om som skulle bort. Sprang runt på förlossningen. Till slut blev det så att jag kände att jag klarar inte det här, ska jag springa runt och ha såhär ont hela dan kommer jag dö. Så till slut skrek jag att jag klarar inge mer nu, gör ett kejsarsnitt istället :P haha, då sa barnmorskan till mig att gå in på salen. Hon kände, och det va bara att krysta på ! så jävla gött vare att få trycka på äntligen. Jag krysta i 30 min sen va han ute. Alltså att krysta va typ det underbaraste jag gjort. I början kändes det som att det här går ju aldrig, han kommer aldrig komma ut. Men efter att ha tryckt på lite så kände man att huvudet va på väg. Sen bara kom han ut ! 14.38 !
Jag hade en skitbra förlossning verkligen, sprack ingenting. Trodde jag skulle göra det för det kändes som jag bara krystade några gånger. Men hade inte ens ett märke efter förlossningen. Va ovanligt pigg också sa barnmorskan. Direkt jag hade ammat gick jag upp och jag hade inge ont alls. Blödde lite två första dagarna sen har det inte varit alls mkt kan jag lova.
Så att föda barn va inte alls som jag trodde. Det va helt underbart. Trodde det skulle va så mkt värre. Visst, när det höll på att öppna sig var det ju lite tufft. Men då fanns hilding där och jag hade verkligen inte klarat det utan honom ! <3 Men att krysta va helt underbart :D jag vill göra om det igen kan ja lova,
Avis på dig sandra som har det kvar:P hehe
Och att bli igångsatt va inte alls som jag trodde, hade en skräckbild av det men det va inte så. Visst, det är olika för alla. Men för mig gick det super :) Jag var som min mor, gjord för att föda barn sa barnmorskan.
Lilla prinsen :) <3
Som jag har nämt här i bloggen hade han ju inte växt nånting när jag var hos barnmorskan förra måndagen. Så jag fick en extra tid hos henne i måndags då hon skulle mäta magen igen och se om den hade växt nånting då. Nervöst åkte vi till barnmorskan, trodde den hade växt faktiskt..men det visade sig att den hade inte växt nånting. Det stod fortfarande på 33 cm och hade nu gjort det i 3 veckor. Skoja inte att man blir orolig nu liksom, man tänker på lilla barnet, tänk om nåt är fel liksom!? varför växer han inte!?
Barnmorskan ringde direkt till specialmödravården så jag fick en tid där samma dag, alltså i omåndags. Klocka tre. Så sjukt nervös hela dagen, man funderar så mkt.. mamma sa att det är inte omöjligt att dom sätter igång dig nu eftersom man bara har ultraljudet och gå efter. Ingen sista mens liksom. Så mamma och jag tänkte som så att jag kanske lika gärna skulle kunnat gått över tiden liksom.
Har liksom då världens skräck för att bli igångsatt. Man har hört så många historier om såna som blivit det och inte hunnit få någon smärtlindring för det har gått så fort.
Men vi åkte dit iaf. Hon gjorde ultraljud och så, allt såg jättebra ut. Jag var öppen 1-2cm. MEN, det fanns inte alls så mkt fostervatten kvar som det behöver finnas i den vecka jag var i. Hon kunde även se att inom tre dagar skulle näringen från moderkakan bli sämre, hur hon nu kunde se det.. Och den hade även blivit lite förkalkad, moderkakan. Shit tänkt jag, vad gör man nu då!?
Du får komma tillbaka imorron klockan halv nio så ska vi kolla om det fortfarande är lika lite fostervatten. Ta med bb väskan ifall det är så, för om det är lika lite fostervatten som idag kommer vi sätta igång dig. Oj, va rädd och chockad jag blev !
Men blev något lungnare när hon förklarade att man isf skulle föra upp ett läkemedel i slidan som gör att livmodertappen mognar. Och på så sätt blir det ingen snabb förlossning, kan tvärtom ofta bli väldigt segt och långdraget.
Åker dit dagen efter, alltså i tisdags. Hade inte sovit nånting den natten. Hon undersökte ännu en gång och det såg likadant ut som dagen innan. Så hon satte igång mig direkt. Så vi fick ett familjerum på bb där vi skulle gå och vänta på att det skulle bli tisdag och att dom skulle ta hål på hinnorna så att vattnet skulle gå. Hade under tiden väldiga värkar, kunde inte sova nånting på natten. men visste då att det skulle bli värre. Så försökte bita ihop men det var svårt. Men fick iaf en morfinspruta tolv på natten så jag kunde sova lite iaf. Den va riktigt bra !
Klockan sju blev jag väckt av en barnmorska. och då direkt tog dom ett ctg. Och efter det tog dom hål på hinnorna, vattnet gick. Klockan halv nio ungefär. Hade som sagt redan innan det här haft onda pinvärkar, men nu helt plötsligt kom det värkar så jag trodde att jag inte skulle fixa det..och då va ja bara öppen 3 cm. ångest fick jag, hur fan skulle jag fixa det här!? redan riktigt ont och kunde inte riktigt än få nån eda i ryggen.
Men då fick jag som tur va ta lite lustgas, tills jag skulle få edan. Och lustgas kan jag verkligen rekomendera. Jag låg i sängen och skratta. Kände mig så sjukt full. Man kände värkarna liksom men toppen kändes inte lika mkt som utan lustgas. Då tänkte jag att det här är ju ingenting liksom ! Men värkarna kom mer och mer, ondare och ondare. Till slut låg jag och skrek i masken. Men då som tur va kom narkosläkaren och satte edan. Och den som jag varit så rädd för, att det ska göra så ont i ryggen. Kände verkligen ingenting :) och riktigt bra va den med ! Kände inga värkar alls. Fick edan klockan 12.00 och va öppen 5 cm. Kunde ligga och sova, riktigt skönt va det. Men ett jävla tryck neråt kan jag lova, kändes som man ville springa på toa hela tiden. Men det gick inte att bajsa, hehe ! klockan två undersökte dom mig för jag hade så ont av trycket neråt. Ville bara trycka på ungefär. Jag hade då från klockan 12.00 till 14.00 öppnat mig helt. Det va endast en liten hinna eller nåt som prata om som skulle bort. Sprang runt på förlossningen. Till slut blev det så att jag kände att jag klarar inte det här, ska jag springa runt och ha såhär ont hela dan kommer jag dö. Så till slut skrek jag att jag klarar inge mer nu, gör ett kejsarsnitt istället :P haha, då sa barnmorskan till mig att gå in på salen. Hon kände, och det va bara att krysta på ! så jävla gött vare att få trycka på äntligen. Jag krysta i 30 min sen va han ute. Alltså att krysta va typ det underbaraste jag gjort. I början kändes det som att det här går ju aldrig, han kommer aldrig komma ut. Men efter att ha tryckt på lite så kände man att huvudet va på väg. Sen bara kom han ut ! 14.38 !
Jag hade en skitbra förlossning verkligen, sprack ingenting. Trodde jag skulle göra det för det kändes som jag bara krystade några gånger. Men hade inte ens ett märke efter förlossningen. Va ovanligt pigg också sa barnmorskan. Direkt jag hade ammat gick jag upp och jag hade inge ont alls. Blödde lite två första dagarna sen har det inte varit alls mkt kan jag lova.
Så att föda barn va inte alls som jag trodde. Det va helt underbart. Trodde det skulle va så mkt värre. Visst, när det höll på att öppna sig var det ju lite tufft. Men då fanns hilding där och jag hade verkligen inte klarat det utan honom ! <3 Men att krysta va helt underbart :D jag vill göra om det igen kan ja lova,
Avis på dig sandra som har det kvar:P hehe
Och att bli igångsatt va inte alls som jag trodde, hade en skräckbild av det men det va inte så. Visst, det är olika för alla. Men för mig gick det super :) Jag var som min mor, gjord för att föda barn sa barnmorskan.
Lilla prinsen :) <3
